Din chans att påverka!

Innovationsprojekt - patientens egen journalföring

Bakgrund

Regeringen, Pressmeddelande, Publicerad 19 maj 2016

Insatser för personskadade

Regeringen har idag beslutat att ge Finansinspektionen och Socialstyrelsen i uppdrag inom området personskador. Uppdragen syftar till insatser för en och samma målgrupp men har olika inriktning. Såväl enskilda som organisationer för ofta fram kritik om hälso- och sjukvårdens och försäkringsbolagens behandling av personskadade, ofta i trafiken, och hur de behandlas efter att en skada skett. Den kritik som återkommande förs fram handlar bland annat om att dessa personer inte får adekvat behandling och att de inte får den ersättning som de har rätt till. Det hävdas också att t.ex. försäkringsläkare och behandlande läkare kan komma fram till olika slutsatser om orsakssamband och skadebilder. Kritiken avser således sjukvårdens verksamhet, läkarnas roller och bedömningar samt försäkringsbolagens hantering av skadeärenden. – Vi behöver genomföra insatser för att mer grundligt se vad som behöver göras för att förbättra situationen för personskadade, säger folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. - Därför har vi nu tagit ett gemensamt grepp om frågorna genom att lämna två uppdrag för att klargöra vilka fortsatta initiativ som bör tas, framhåller Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. Uppdraget till Finansinspektionen avser att kartlägga och analysera försäkringsbolagens processer och rutiner avseende personskadade, för att klargöra om god försäkringsstandard avseende skadereglering upprätthålls. Hanteringen av de trafikskadade bör särskilt belysas. Kartläggningen ska ta sin utgångspunkt bl.a. i de rapporter som myndigheten tidigare har publicerat. De medicinska rådgivarnas (försäkringsläkarnas) roll ska belysas, bl.a. avseende ersättningssystem och hur försäkringsläkarens roll förhåller sig till den behandlande läkarens roll (det senare i samråd med Socialstyrelsen). Vidare ska förekomsten av självregleringsåtgärder kartläggas och vilken betydelse dessa haft. Redovisningen av kartläggningen och analysen bör vid behov även innehålla en handlingsplan för fortsatta insatser. Uppdraget till Socialstyrelsen avser att kartlägga vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ska Socialstyrelsen beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. Socialstyrelsen ska även bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/05/insatser-for-personskadade/

Regeringen, Socialdepartementet, Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Socialstyrelsen

Verksamhet, punkt 3 Uppdrag, 10. Analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd

Socialstyrelsen ska analysera vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ingår även att analysera vårdutfallet inom detta område. Socialstyrelsen ska beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter. I uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med relevanta myndigheter och organisationer. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande disponera 1 500 000 kronor under budgetåret 2016 från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslagsposten 28 Till Socialstyrelsens disposition. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 december 2017. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har.

http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17492

Socialstyrelsen, 2016-06-28, Dnr 5.3-16908/2016

Avdelningen för utvärdering och analys, Catarina Jansson, catarina.jansson@socialstyrelsen.se

Projektdirektiv för analys av vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd

Bakgrund, syfte och mål

Bakgrund
Såväl enskilda som organisationer för ofta fram kritik om hälso- och sjukvårdens och försäkringsbolagens behandling av personskadade. Den kritik som förts fram handlar bland annat om att dessa personer inte får adekvat behandling och den ersättning som de har rätt till efter en skada. Det hävdas också att t.ex. försäkringsläkare och behandlande läkare kan komma fram till olika slutsatser om orsakssamband och skadebilder. Kritiken avser således sjukvårdens verksamhet, läkarnas roller och bedömningar samt försäkringsbolagens hantering av skadeärenden [1].

Mot denna bakgrund har Socialstyrelsen i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2016 fått i uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd [1].

Den vanligaste orsaken till långvariga smärttillstånd/nackbesvär efter olycka/trauma är påkörningsolyckor i trafiken. Om t.ex. en bilist blir påkörd av en annan bil kan en slitning mellan bål och huvud uppstå p.g.a. acceleration/decceleration, s.k. whiplashtrauma/whiplash-skada [distorsion i halskotpelaren]. Nackskador kan orsaka många symtom och funktionsnedsättningar, men skador i facettleder, muskler, diskar, ligament, nerver och blodkärl kan mycket sällan visualiseras med dagens undersökningstekniker. Många med whiplash-skador läker utan särskilda åtgärder medan andra får långvariga besvär och ibland kraftig påverkan på funktion och aktivitetsförmåga. Det finns ett stort behov av tydliga riktlinjer för handläggning av denna patientgrupp så att svåra fall upptäcks tidigt, vilket kan förväntas minska antalet patienter som drabbas av kroniska besvär [2]. Vidare är samsjuklighet i både somatiska och psykiatriska diagnoser vanligt vid långvariga besvär efter distorsion i halskotpelaren [3].

Syfte, effektmål, projektmål

Socialstyrelsen ska analysera vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I uppdraget ingår även att analysera vårdutfallet inom detta område. Socialstyrelsen ska beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma skillnader i vård som erbjuda kvinnor och män.

Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande av dessa patienter.

I uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med relevanta myndigheter och organisationer.

Målet med projektet är att uppnå ökad kunskap om hälso- och sjukvårdens förutsättningar, vårdutfall samt behov och möjlighet att ta fram nationella kunskapsstöd till vården vad gäller personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 december 2017.

Perspektiv

I uppdraget ska jämställdhetsperspektivet beaktas och skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män uppmärksammas. Ytterligare ett sakområde som bör beaktas är funktionshinder.

Omfattning och avgränsning

I uppdraget definieras personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd huvudsakligen som långvarig nacksmärta efter trafikolycka [S13.4: Distorsion i halskotpelaren/Whiplash-skada (WAD¹ I, II, III) + T91.8: Sena besvär av whiplash-skada + andra relevanta ICD-10-diagnoser].

¹ Whiplash Associated Disorders (WAD). Långvariga WAD definieras i FYSS-kapitel: Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd (2015-03-04) som ”långvariga utbredda smärtor med tecken till en centralt störd smärtmodulering som debuterat efter period med whiplashrelaterade besvär” och begreppet WAD inkluderar sena besvär efter alla typer av våld/skador efter acceleration och decceleration i halsryggen.

Metod och genomförande

Inriktning/val av metoder

För att inhämta information om hälso- och sjukvårdens förutsättningar kommer dialogmöten genomföras med relevanta externa aktörer (t.ex. patient-organisationer, professionen, vårdgivare). Information från dessa möten kommer användas som underlag för en enkät som skickas ut till samtliga landsting för att kartlägga förutsättningar för hälso- och sjukvården avseende målgruppen. Enkätsvaren kommer sammanställas och analyseras samt vid behov kompletteras med intervjuer/dialogmöten med lämpliga representanter för hälso- och sjukvården och patientorganisationer.

För att inhämta information om vårdutfall och skillnader i vård mellan kvinnor och män (samt t.ex. mellan landsting) kommer deskriptiva analyser genomföras avseende målgruppen. Analyserna baseras på t.ex. populationsbaserade data bestående av personer/”kohort” med vårdtillfällen/specialistbesök i specifika diagnoser. Exempel på datakällor; patientregistret, läkemedelregistret (Socialstyrelsen), LISA² (SCB), MiDAS³ (Försäkringskassan), Strada⁴ (Transportstyrelsen), Nationella registret över smärtrehabilitering, NRS (nationellt kvalitetsregister).

För att bedöma behovet av nationella kunskapsstöd till vården kommer behoven bland mottagare och målgrupper undersökas (dvs. yrkesföreträdares respektive brukares och patienters önskemål och behov av vägledning) och information inhämtas genom t.ex. dialogmöten, enkäter och fokusgrupper. Vidare kommer omfattningen av existerande vetenskapligt underlag undersökas genom sökning och analys av litteraturen.

För att inhämta ytterligare information avseende vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd kommer även en begränsad internationell utblick genomföras.

Viktiga kompetensbehov
a. Avdelningen för utvärdering och analys (ägare av uppdraget):
Från avdelningen behövs utvärderingskompetens, medicinskt sakkunnig och statistiskt metodstöd. Vidare behöver samordnaren för funktionshindersfrågor involveras i projektet.
b. Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården:
Från avdelningen behövs kunskap/resurser från enheten för vägledning inom hälso- och sjukvård avseende behov och möjlighet att ta fram nationellt kunskapsstöd till vården.

Projektorganisation, Styrgrupp och resursansvariga
Resursansvariga:
Marcus Gry, U/EM
Anders Fejer, U/EM
Britta Zaar Nyman, KOM/PK
Projektägare
Marcus Gry, enhetschef, U/EM
Projektledare
Catarina Jansson, utredare, U/EM
Tidplan och leverans – översikt
se Projektdirektiv
Ekonomi
se Projektdirektiv
Uppskattad resursåtgång 2016
se Projektdirektiv
Beslutad av:
Lars-Torsten Larsson
Tillförordnad generaldirektör

Referenser

1. Regeringen. Pressmeddelande: Insatser för personskadade. 2016-05-19
2. Vårdprogram för nacksmärta och funktionsnedsättning efter olycka. Region- alt vårdprogram. Region Skåne 2015
3. Hälften lider av psykiatriska tillstånd. Samsjuklighet vanligt vid långvariga besvär efter halsryggsdistorsion. Läkartidningen Nr 43 2009.
   (författare Klas Berlin, Eddy Holmgren och Jorma Styf, samtliga försäkringsläkare: läkartidningen artikel 1, respektive Jorma Styf och Patricia Olaya-Contreras: läkartidningen artikel 2 – kommentaren ansvarig redaktörs)

Versionshistorik
se Projektdirektiv

Om oss / kontakt

NRH stödjer forskning, utbildning och spridning av kunskap om skador som kan uppstå efter våld mot kotpelare och huvud. Skador som alltför ofta medför bestående och invalidiserande besvär.

NRH verkar för att upplysa politiker och andra beslutsfattare om behovet av förbättrad diagnostik och mer jämställd vård för de som drabbats av nack-, rygg- och/eller hjärnskada. Principen om alla människors lika värde och rätt till vård skall gälla.

Besök vår hemsida www.nrhtrauma.se
E-post: uppropet@nrhtrauma.se
Adress: Personskadeföreningen NRH, Box 4, 671 21 Arvika
Org nr: 802496 - 4085